The aim of this qualitative study was to get a deeper understanding of social workers experience that children who participate in the Trappan-insatsen get a sense of coherence. To achieve an empirical material social workers who perform Trappan-samtal have been interviewed. The study shows that it is important that children get help and support to talk about the trauma they experienced. The support of the narrative, however, differ depending on the child's age, it is important to have a flexible approach as a Trappan-user. It appears that it is essential that parents give their consent to the children so they can talk about the violence.

Sverige ses idag som ett av de sämsta länderna på integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utländsk härkomst. För att vända denna negativa utveckling av det svenska samhället har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fåtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och är idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var från början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgångsrikt socialt företag i Rosengård, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan ställt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebära.

The Trappan Model is one of the most implemented treatment programs for children who have experienced domestic violence. This study undertakes a wider evaluation of the model through a pilot study. The approach is both quantitive and qualitative. Theory as well as the Strengths and Difficulties Questionnaire have been used to fulfil the aim. The design is pre-post.

This Thesis aims to explore how to integrate an IT-system for facilitating anorganizations work with Continous Impprovements.This is done here by examining and analyzing the process within a handful ofcompanies who seem to have been successful with their own implementations. Thestudy is focused on the implementation of one particular system, "System C2".Simliarities and differences between the companies, and the established rule of thumbfor these kind of activities are focused upon. This to emphasis how another actormight emulate some of the apparent success.Part of the core question is found in the title, since Continous Improvement is oftenseen as a relativly low-risk activity, is it then also possible to take a low-risk slow pathto the implementation of such a system in the entire organization?.

Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjänsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat våld i nära relationeroch vilka metoder som sätts in. Studien baseras på intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat våld. Metodentolkas i en form från Antonovskys salutogena modell, känslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare så måste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det är deras sanning somska vara vägledande. Vidare är det av stor vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare..

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur rekonstruktionen i Trappan-modellen tillämpas i praktiken. Modellen är en av de största interventionerna som brukas i Sverige för barn som bevittnat våld i hemmet. Barn som lever i förhållanden där våld är ett ofta återkommande inslag löper stor risk att utveckla problem som kan påverka deras beteende och hälsa negativt. Dessa barn är därför i behov av hjälp för att bearbeta det trauma det kan innebära. Studien baseras dels på Trappan-modellens handbok samt inhämtad data från ett nätverk som arbetar enligt modellen.

ABSTRACTBackground: Children and adolescents growing up in families where parents have serious problems are exposed to an increased risk of developing poor mental or physical health themselves. In a support group work they can meet other children in the same situation, receive help and support to process their emotions and manage their everyday life.Aim: To investigate if support group work at Trappan can reduce the psychological problems load and increase the experience of life quality, hopefulness and optimism in children and adolescents growing up in families where either addiction or mental illness occur in one of the parents. The purpose was also to investigate if there was any difference between these both child groups regarding psychological problems load, experience of life quality, hopefulness and optimism before and after support group participation.Method: Questionnaire study on children and adolescents of parents with addiction or mental illness. The children participated in support group work at Trappan. The measuring?s were conducted before and after support group participation.Results: In both groups an increased life quality in connection to finished support group participation was observed.

Cirkus Cirkörs nya byggnad Ljusband består av det befintliga betongskelettet och nya takband med tunnfilmssolceller vilket fungerar som ett nytt klimatskal. Det nya takbandstillägget visar invändigt en synlig konstruktion med stålfackverk för upphängningsanordningar inom cirkusverksamheten samt ger ett lätt uttryck för att kunna liknas vid ett cirkustält som spänns upp med vajrar. Kultur och en långsiktigt ekonomisk och hållbar utveckling går hand i hand. Dessa takband är indelade efter de befintliga pelarnas placering och varierar i höjd och sidled för att påminna om Subtopias verksamhet som just präglas av flexibilitet och föränderlighet. En gemensam foajédel kopplar samman hela byggnaden och definieras av en installationsvägg som även fungerar som en informationsdel.

Problem Belöningssystem används av företag för att motivera de anställda och därmed även öka effektiviseringen i verksamheten. Att ta fram ett bra belöningssystem är inte alltid så enkelt och det finns ett antal problem företaget måste ta ställning till. Ska Scania använda sig av individ- eller gruppbaserat belöningssystem och ska man skilja på belöningar mellan personal på olika nivåer då de kan ha annorlunda värderingar på vad som är bra belöningar. Hur har Scania valt att göra och hur motiveras de anställda av detta? Syfte Syftet är att undersöka hur motiverade de anställda i Scania blir av det existerande belöningssystemet och hur systemet skulle kunna förändras för att öka motivationen.

Detta examensarbete är gjort för Kårhuset Trappan AB genom att använda ramverket Geovisual Analytics Visualization (GAV), som är utvecklat av National Center Visual Analytics (NCVA). Examensarbetet producerade en applikation för att följa företagets inköp och försäljning av artiklar. Applikationen är en webbplats i flash, och skrevs i Actionscript med Adobe Flash Builder 4. För att göra applikationen användarvänlig genomfördes en förstudie, och kriterier för den visuella designen sammanställdes..

Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka om skillnader fanns i mängd vardagsmotion mellan olika socioekonomiska områden. Detta genom att undersöka användandet av rulltrappa och vanlig trappa i offentlig miljö. Även eventuella skillnader i trappanvändande mellan könen samt gällande tidpunkt på dagen studerades.Metod:För denna studie valdes en kvantitativ observation. En förstudie gjordes för att kartlägga olika socioekonomiska områden och deras byggda miljö i tunnelbanan för att kunna göra urvalet av lämpliga trappor. Som representant för hög socioekonomi valdes Traneberg, för låg socioekonomi valdes Skärholmen.

This essay examines the differences and similarities, weaknesses and strengths of the two Cognitive Semantic theories Conceptual Metaphor Theory and Principled Polysemy Approach to Meaning Analysis. To illustrate the two theories, the Swedish verb-particle construction "gå upp" is examined and analyzed accordingly. The results showed differences in the number of polysemous meaning found. The methodological evaluation showed that the differences in the underlying ideas concerning meaning-construction behind these two theories make them incompatible..

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgått från klassrummen som är skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lärarens roll har förändrats från en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet så har önskemålen på klassrummen också förändrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulära klassrummets hierarki och istället tillämpa ett kvadratiskt klassrum på 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i området ? eklunden ? finns både grupprum och uteplats.

"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU).Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet.Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer.Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast.

Med denna studie ville vi undersöka om det går att se en förändring av känsla av sammanhang(KASAM) före och efter deltagande i stödgruppsverksamhet. Vi ville specifikt undersökaungdomar mellan 13-20 år som deltagit i gruppverksamhet på Trappan mellan åren 2009-2012. Vi ville också undersöka om det förekom skillnader i förändring utifrån vilken typ avgrupp ungdomarna deltagit i och om det förekom skillnader i förändring utifrån kön. Dettaundersökte vi genom att ta del av 95 ungdomars i förväg ifyllda livsfrågeformuläret KASAM13..